Safi Elmasri

Jag har jätte svårt för att säga tack när någon ger mig en komplimang. Har alltid varit rädd att någon ska lägga öga på mig och genom att säga tack känns det ibland som om jag ger mitt godkännande till personen att lägga ett öga på mig. Det är en sjuk sak jag tänker på hela tiden och ibland brukar jag tvinga mig själv att säga tack till folk när någon ger mig en komplimang om vad som helst eller visar någon sorts uppskattning. Allt detta går tillbaks till barndomen då jag då och då fick komplimanger för mitt långa hår. Några veckor efter var det jätte slitet och behövde klippas jätte kort. Samma sak med skor och kläder. Säger någon något snällt så brukar oftast mina skor eller kläder gå sönder eller bli hål i. Jag tror på riktigt att det beror på att jag säger tack, som alla människor gör när någon säger något snällt, att allt detta sker och att folk lägger öga på mig. Därför har jag svårt att visa min tacksamhet helhjärtat och verkligen mena det för det känns som om jag kommer få en konsekvens av det, och ingen bra konsekvens direkt! Detta kan misstolkas och folk kanske tror att jag inte är tacksam men så är inte fallet. Tror bara att ifall jag yttrar ordet tack högt så kommer ingenting bra hända. Sjuk tanke!

Tänkte bara dela med mig av en sjuk tanke jag går runt och funderar på ganska ofta.